När jag hade berättat för Ove vad vi skulle göra, så hade han fått ett stort leende på läpparna. Jag blev jätteförvånad över hans reaktion. Ove, skulle han vara glad över att få åka snowboard? Jag kände på mig att det var nått på gång.
Det var tisdag förmiddag som vi åkte iväg. Bilresan skulle ta ca. 6-7 timmar och det visste Ove själv om. Under bilresan kändes det som att jag inte kände igen Ove, den negativa griniga vanliga envisa vanliga Ove. Han var helt annorlunda, han var inte alls negativ. Han var positiv hela tiden. Han satt med ett leende på läpparna under hela bilresan. Han verkade jättetaggad att få åka till fjällen och åka snowboard, det var det som jag tyckte va konstigt. Tanken i mitt huvud började snurra runt. "Gillade Ove att åka snowboard?"
När vi var framme i Linsell, där vi har våran stuga. Så visade jag Ove runt. sen var det dags för kvällsmat. Ove var fortfarande lika positiv och glad. Han sa fler gånger under kvällen att han längtade tills imorgon. Men det kändes bara fel. Längtade han?
Dagen efter var det dags för att åka snowboard. När vi var framme vid backarna så hade Ove skyndat sig till sittliften och vi åkte upp.
När vi var framme på toppen, så stod Ove helt stilla och kollade ner över den underbara utsikten, alla berg, den kritvita glittrande snön, den klarblåa himlen och den strålade solen, jag såg på Ove hur han njöt.
Vi satte oss ner i backen för att sätta på oss snowboarden. När Ove satt på sig sin, så började han åka ner för backen. Jag stod kvar en liten stund och kollade när Ove åkte, han åkte som ett proffs. När hade han lärt sig det?
När vi åkt ner för backen visste jag inte vad jag skulle säga. Jag var så förvånad och imponerad över att Ove kunde åka så bra snowboard.
Vi satte oss i värmestugan gör att fika och prata lite.
Jag frågade Ove:
- Hur och när han lärt dig att åka så bra?
Då berättade Ove att han faktiskt åkt snowboard under hela din barndom, men att han slutade åka han blev lite äldre. Ove berättade att när han var liten så åkte han och hans farfar alltid till fjällen varje vinter. Då så hade hans farfar lärt Ove att åka snowboard och varje gången dom åkt upp till toppen hade dom stått och kollat på den underbara utsikten tillsammans och bara njutit. Det var därför Ove var så glad och taggad att åka hit. Han berättade också att nu när han åkte snowboard så kändes det som när han och hans farfar brukade åka tillsammans. Jag tror att Ove uppskattade att han fick följa med till fjällen.
När Ove hälsade på mig den veckan så fick jag se en annan sida av Ove, som jag inte trodde fanns. Han hade varit glad och positivt och det visade sig att Ove åkt snowboard i sin barndom och älskade det. Jag tror att Ove har gillat att vara i fjällen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar